Det svenska kungaparet närmar sig en monumental milstolpe i sina liv. Den trettonde juni kommer att markeras med enorma festligheter från den tidiga förmiddagen ända fram till sena kvällen för att fira deras storslagna guldbröllop. I hela femtio år har kung Carl Gustaf och drottning Silvia stått vid varandras sida som gifta. Inför denna historiska dag har de valt att öppna upp på ett helt nytt sätt i en stor intervju med Dagens Nyheter. Det är där som strålkastarljuset plötsligt riktas mot en av de mest mytomspunna och flitigt diskuterade hemligheterna i det kungliga livet, nämligen drottning Silvias väldokumenterade men ändå djupt mystiska användning av peruker genom åren.
För att verkligen förstå vidden av detta hemlighetsmakeri och varför Silvia under långa perioder känt sig tvingad att bära peruk måste man vrida klockan tillbaka till det glada 1970-talet. Det var då den intensiva och febriga kärlekshistorien tog sin absoluta början. Kungen, som på den tiden fortfarande var landets unga kronprins, mötte den vackra Silvia Sommerlath under de olympiska sommarspelen i München år 1972. De fattade omedelbart tycke för varandra och en djup förälskelse lamslog dem båda. Men mitt i denna nyfunna lycka fanns det något som de båda unga älskande uppskattade betydligt mindre, och det var den massiva, nästintill kvävande uppmärksamheten från omvärlden.
Pressen var skoningslös och alla ville ha en bit av den blivande monarkens nya flamma. I början av sin relation tvingades paret därför att bli extremt kreativa. De behövde hitta desperata lösningar för att överhuvudtaget kunna utveckla sin kärlek i fred, dolda från allmänhetens nyfikna ögon. Det var i exakt det skedet som de omtalade perukerna kom in i bilden som ett konkret och nödvändigt verktyg i en hemlig operation. I absolut hemlighet maskerade Silvia sig gång på gång för att undgå de rader av fotografer som ständigt låg i bakhåll, redo att ta den första avslöjande bilden på kronprinsens hemliga kärlek.
Det stannade dock inte vid de tidiga dejterna i Tyskland. Denna listiga förklädnad kom till stor användning även senare i livet, under betydligt mer dramatiska omständigheter. När det var dags för Silvia att välkomna sin förstfödda dotter, kronprinsessan Victoria, till världen användes peruken på nytt. Med hjälp av löshåret lyckades drottningen ta sig både in och ut från det hårt bevakade Karolinska sjukhuset utan att en enda människa märkte något. När hovet sedan skickade ut det officiella meddelandet att Victoria hade fötts stod hela medieuppbådet fullständigt handfallna. Ingen inom pressen förstod hur Silvia egentligen hade lyckats ta sig till sjukhuset, då ingen spion hade sett henne lämna slottets trygga murar.
När drottningen nu konfronteras med frågor om dessa hemliga peruker väljer hon att sprida nytt ljus över situationen och passar samtidigt på att avslöja en helt okänd men viktig detalj om sitt utseende under förklädnaden. Silvia förklarar att det i början inte var några som helst problem eftersom hon i sin roll som OS-värdinna naturligt rörde sig obehindrat bland VIP-gästerna. Men efter en tid förändrades allt och situationen blev betydligt mer komplicerad och besvärlig. Det var då de tvingades hitta på olika diskreta metoder för att hålla sig undan. Men drottningen avslöjar nu med ett leende att peruken absolut inte var blond, vilket många kanske hade kunnat tro.
Kungen kan inte heller hålla sig borta från samtalet utan fyller i med en stor portion humor och en glimt i ögat. Han poängterar snabbt att de definitivt inte tänker avslöja precis allt under den här intervjun, och ger ett löfte om att hålla vissa detaljer för sig själva. Man vet ju aldrig, menar kungen, om man kanske kan behöva använda peruken vid något annat tillfälle framöver. Kungen skämtar även om sin egen situation och tillägger att han själv faktiskt skulle behöva en peruk i dagsläget, eftersom man tenderar att bli lite tunnhårig med åren, men att det helt enkelt är något som hör till livet.
