Det fanns en tid då Tommy Johnson var en av landets absolut mest älskade och lysande stjärnor på skådespelarhimlen. Hans ansikte var välkänt för generationer av svenskar genom hans ikoniska och oförglömliga insatser i folkkära klassiker som Vi på Saltkråkan och Bröderna Lejonhjärta. Rollerna avlöste varandra under det färgstarka 70-talet då karriären gick som på räls och framgångarna tycktes sakna gränser. Men bakom den glittrande fasaden, rampljuset och de stora framgångarna dolde sig en helt annan och brutalt mörk verklighet som sakta men säkert höll på att sluka den hyllade skådespelaren inifrån. Den stora och smärtsamma tragedin som utspelade sig i kulisserna handlade inte bara om det tunga missbruket, utan om en familj i fullständigt sönderfall där barnen till slut valde att vända sin berömda pappa ryggen.
Vändpunkten kom under 1980-talet då jobberbjudandena plötsligt började avta och tomheten fylldes av alkohol. Det verkliga raset inträffade 1984 när Tommy Johnson dömdes till ett fängelsestraff för grov misshandel. Denna dom förändrade allt i ett enda slag och drog ner rullgardinen för skådespelarens sociala liv. Efter att han avtjänat sitt straff upptäckte han snabbt att branschkollegorna och vännerna hade tagit ett kollektivt avstånd. Men den absolut hårdaste smällen drabbade privatlivet. Relationen till hans egna kött och blod skavde och sprickorna blev till djupa avgrunder. Familjen orkade inte mer, de hade fått nog av de ständiga problemen och valde att bryta kontakten helt.
Mörkret blev till slut så pass övermäktigt att skådespelaren den 17 mars 1992 såg sig tvingad att vidta en desperat åtgärd. Han valde att rikta sig direkt till ett av sina egna barn genom en stor artikel i kvällstidningen Aftonbladet i ett sista, förtvivlat försök att nå fram. I texten öppnade han sitt hjärta och vädjade öppet om samarbete och förståelse i en desperat kamp mot det missbruk som hotade att förgöra familjen. Han berättade plågat att hans son hade dömts till tvångsvård och tillbringat sex månader på behandlingshem, för att därefter dömas till ytterligare ett halvårs vård. Stjärnan beskrev med fasa hur sonen redan tvingats bevittna hur nära vänner dött av överdoser och uttryckte en förlamande rädsla för att sonen skulle vandra precis samma dödliga väg. Min son lever i dödsskuggans dal, förklarade han gripande för tidningen. Vid samma tidpunkt berättade Anita, som också stod mitt i denna mardröm, att hon helt saknade hopp och kände att ingen lyssnade på dem längre.
Trots denna publika vädjan fortsatte familjens distansering. Det framkom senare att dottern Mimi var den absolut enda av barnen som vägrade att helt släppa taget om sin pappa. När alla andra vände honom ryggen efter fängelsedomen och de destruktiva perioderna valde hon att fortsätta träffa honom i hemlighet. Hon respekterade att de andra syskonen och resten av familjen absolut inte ville ha någon som helst kontakt med honom, men för henne var han först och främst en pappa. Hon har efteråt beskrivit att de hade något alldeles speciellt tillsammans och att hon var betydligt mer förlåtande än omgivningen. Ingen är ett helgon och alla har sina dåliga sidor, konstaterade hon krasst men kärleksfullt när hon mindes sin pappa.
I slutet av sitt turbulenta liv kämpade Tommy Johnson fortfarande hårt mot sina demoner och alkoholen. Själv hävdade han i intervjuer att han aldrig hade misskött eller sabbat ett enda tv-jobb på grund av spriten, utan att drickandet i stället tog över under de långa och ensamma perioderna av ledighet mellan rollerna. Mimi berättade efteråt att han faktiskt lyckades hålla sig helt nykter den allra sista tiden i livet, men att ett tråkigt och tungt besked från hans läkare sannolikt fick bägaren att rinna över. Han måste ha drabbats av en känsla av uppgivenhet och tänkt att han lika gärna kunde dricka under den sista tiden. Även om hon inte ville beskriva det som att han bokstavligen söp sig till döds, så var det tragiska slutet ändå bara en tidsfråga.
Det absolut sista mötet mellan far och dotter ägde rum under en utflykt till Skansen, där även skådespelarens barnbarn var med. Sedan blev det tyst. När Tommy Johnson plötsligt missade sitt barnbarns födelsedag vaknade Mimis oro på allvar, eftersom han tidigare brukat försvinna till behandlingshem när drickandet tog överhanden. Sanningen visade sig dock vara betydligt mer makaber och hjärtskärande än någon kunnat föreställa sig. Under hösten 2005 skakades Sverige av det fruktansvärda beskedet att den folkkäre skådespelaren hittats livlös och helt ensam i sin lägenhet i Stockholm, 73 år gammal. Polisen gjorde bedömningen att dödsfallet inträffat redan den 17 juli, vilket innebar att stjärnan legat död i flera veckor innan grannarna till slut reagerade på en obehaglig lukt i trapphuset och larmade myndigheterna. Polisutredaren Robert Frankesson bekräftade för kvällstidningarna att patrullen på platsen hade extremt svårt att identifiera kroppen på grund av den tryckande sommarvärmen och den långa tid som hunnit passera. En månad efter det fasansfulla fyndet begravdes Tommy Johnson under tystnad i Hoppets kapell på Skogskyrkogården och hans aska gravsattes i minneslunden, lämnad av de flesta men aldrig glömd av den dotter som bar hans hemlighet till slutet.
