Det folkkära och djupt rotade sommarprogrammet Allsång på Skansen fortsätter att fascinera, engagera och väcka starka känslor hos den svenska tv-publiken vecka efter vecka. Bakom de glättiga leendena, de glittrande scenkläderna och den till synes bekymmersfria stämningen på Sollidensscenen döljer sig dock en intensiv och mångårig längtan som har bubblat under ytan under en mycket lång tid. Det handlar om den absoluta drömmen som har formats i kulisserna, en vision som sträcker sig långt bortom de vanliga artistbokningarna och de traditionella allsångsklassikerna.
Den stora drömmen, som har burits likt en helig graal i flera år, handlar om ingenting mindre än att lyckas få upp den legendariska popgruppen ABBA på den anrika scenen i Stockholm. Denna vision är inte ny, utan har varit en drivande kraft och en tyst viskning bland de ansvariga under en utdragen tidsperiod. Att samla Björn Ulvaeus, Benny Andersson, Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad under bar himmel inför tusentals sjungande människor är något som beskrivs som det ultimata målet, den absoluta kulmen på vad svensk musikhistoria kan erbjuda i ett direktsänt tv-format.
Trots att åren går och de enskilda medlemmarna i den världskända kvartetten har valt helt olika vägar i livet, har hoppet aldrig släckts hos dem som styr skutan bakom kulisserna. Det handlar om en intensiv ambition som har överlevt säsong efter säsong. Varje sommar väcks diskussionerna till liv på nytt, och varje år hoppas man innerligt att just den här säsongen ska bli den då det till synes omöjliga plötsligt blir verklighet. Det är en mångårig och innerlig önskan som har präglat produktionens tankar och strategier under en mycket lång period, långt innan de nuvarande strålkastarna tändes för sommaren.
Det som gör situationen så laddad med känslor är medvetenheten om hur mycket det skulle betyda för både publiken på plats och miljonpubliken framför tv-skärmarna. Tanken på att de ikoniska tonerna av gruppens odödliga låtskatt skulle ljuda över Djurgården i ett äkta allsångsformat skapar en närmast magisk stämning bara vid själva tanken. Det är denna specifika vision som har hållit drömmen levande genom åren, en dröm som fortsätter att viskas fram i korridorerna på Skansen och som vägrar att dö ut, oavsett hur svåruppnåelig den i realiteten kan verka.
