Det är en bottenlös och fullständigt förkrossande sorg som nu har drabbat Niklas Selin och Marcus. Den lilla familjemedlemmen, den absolut högst älskade Maggie, har tagit sitt allra sista andetag och lämnat ett gigantiskt, ekande tomrum efter sig i deras liv och vardag. Den lilla hunden kämpade heroiskt under en mycket lång tid, men till slut fanns det helt enkelt ingen kraft kvar i den lilla kroppen. Efter drygt ett helt år präglat av svår och påfrestande sjukdom tvingades de båda ta det absolut tyngsta och mest smärtsamma farvälet man överhuvudtaget kan föreställa sig av sin fyrbenta skatt.
Det trogna lilla hjärtat orkade till slut inte slå ett enda slag mer, och nu finns hon inte längre kvar hos dem på jorden. Det har nu gått en vecka sedan det fruktansvärda hände, en vecka fylld av tårar och en oerhörd saknad som tycks skära genom allt. Den lilla hunden har nu istället förvandlats till en liten änglahund, och familjen försöker finna en gnutta tröst i tanken på att hon numera springer runt helt kamouflerad uppe bland de mjuka molnen på himlen, fri från den sjukdom som plågade henne under det sista året av hennes liv.
Smärtan som Niklas Selin och Marcus går igenom just nu är en oerhörd sorg och en saknad som är så intensiv att den knappt går att sätta ord på. Varje ny dag som passerar blir det visserligen en liten, liten gnutta lättare att andas, men de vet båda två med absolut säkerhet att ingen dag någonsin kommer att vara densamma utan hennes närvaro i huset. Livet har förändrats i grunden och ingenting blir som förr.
Trots den tunga och utdragna sjukdomstiden var Maggie en alldeles speciell själ som vägrade låta mörkret ta över. Hon hade alltid ett stort, strålande smile på läpparna och hon var genuint glad ända in i det absolut sista. Det är just den där obeskrivliga glädjen, det varma humöret och det stora leendet som de nu väljer att hålla fast vid, och det är precis så de vill minnas sin älskade lilla Maggie för resten av sina liv mitt i denna mörka tid.
